Svensk ordbok 2009, webbversion
verb skickade skickat
skick·ar1uppföra sig (väl)
ngt åld.psykol.han förstod att skicka sig som en riktig herremanskicka sig (som ngn)sedan 1470-taletGamla eller Eriks-Krönikanfornsv. skikka sik
2anpassa sig
psykol.skicka sig efter omständigheternaskicka sig (efter ngt)sedan 15413vara passande
ngt åld.Nolldet skickar sig inte att du har mössan på i kyrkanskicka sigsedan 1541Subst.:skick (till 1 + 3)